Fredag 13 juni

Då var det dags att åka iväg. Resan till Stockholm gick utan problem. I Märsta hämtade vi upp en av våra ”bilvakter”, Pelle, som ska ha hand om en av bilarna. Den andra bilvakten, Andreas, mötte upp vid Arlanda.

Tack, grabbar, för att ni hjälper oss med bilarna!!!

Så tog vi oss till incheckningen med våra 11 väskor och 10 ryggsäckar. Vi tänkte vi skulle resa med lätt packning…

Nej, vi har med oss c:a 75 kg fotbollskläder som vi ska dela ut i två skolor i Thailand.

Ombord på planet så fick vi inte de platser vi förbokat. Det gick bra ändå, även om några muttrade.

Vad gör man nu i en sardinburk i 10,5 timmar (förutom att trängas)? Vi åt, spelade datorspel, pratade, sov, tittade på film, sov, kräktes(Charlie), sov och åt. Sen var vi framme.

Lördag 14 juni

Flygplatsen i Bangkok är JÄTTESTOR (Huvudterminalen är 500 m lång). Som tur är har familjen Kindstrand gjort den här resan förut så vi kunde komma igenom passkontroller och tull utan problem. Innan dess, vid bagageutlämningen, fick vi problem. En väska saknades. Den stod kvar på Arlanda. Som tur var innehöll den bara fotbollskläder. Flygplatsen skulle köra hem den till Wans by. Bra service!

Då var vi igenom och äntligen i Thailand. Här mötte några av Wans släktingar upp. En skulle ta hand om några väskor, en skulle ta fotbollskläderna och en skulle köra oss till en ort i närheten av Rayong. Där skulle vi övernatta för att sedan ta oss ut till Ko Samed, en ö där vi skulle bada och softa.

Vi hade nog alla ställt in oss på att transporten skulle vara en gammal Toyotabuss, mer trasig än hel. Vi blev mycket förvånade när vi kom fram till en smärre lyxbuss för 11 personer. Vi fick en mycket behaglig resa. Tack!

Väl framme hittade chauffören ett litet hotell två minuter från hamnen där båten skulle gå. Vi accepterade priset, 1600 bath (c:a 300 kr för nio personer), och bodde bra den natten.

Söndag den 15 juni

Efter en för de flesta god natts sömn (Lasse hade lyssnat på åska,blåst och regn istället) blev det marsch till frisören. En thailändsk frisör kan inte ha bråttom. I Sverige däremot blåser det till i huvudet så är håret borta. Här tog det lång tid och det blev bra. 5 klippningar, en flätning och tvättning. Allt för 80 kr.Tillsammans

Medan vi satt hos frisören blev vi hungriga. Vägg i vägg med frisören fanns en restaurang med svensk!  ägare. Där åt vi en mycket god brunch. Nu skulle vi till båten. Vi tog våra väskor och började kånka mot hamnen. Vi hann cirka 100 meter innan folk kom och ville hjälpa oss. En man sålde biljetter till oss. Vi trodde det var till den stora färjan, men icke! Han var jägare för en annan, mycket mindre båt visade det sig. Han bad oss vänta under tak medan han hämtade båten. Vi väntade 10 minuter. Sedan kom en herrgårdsvagn (Mitsubishi) tror jag. Ut hoppar en annan man och säger att om vi inte vill vänta en timme till måste vi skynda oss på. Så öppnar han bilen, stoppar in alla väskor och 9 personer! Några av barnen satt längst bak i bilen och höll i varandra och väskorna. Det gick nämligen inte att stänga bakluckan!

Ut på piren körde han oss, tack och lov inte för snabbt, fram till en båt. Utanför den båten låg vår båt. Vi började packa ur bilen när REGNET kom. På 8 sekunder blev man genomvåt! Vi klättrade, hoppade och bar oss åt för att så snabbt som möjligt komma ner i båten. Regnet fortsatte ösa ned och båten åkte inte förrän regnet nästan slutat.

Väl ute på havet kom regnet igen, den här gången från sidan. Allt blev genomblött, verkligen allt! Konstigt nog skrattade vi bara åt eländet. När regnet var som värst såg vi mindre än 100 meter framåt. Ön försvann i regndis. Så småningom lugnade vädret ner sig och vi kom ihamn på Ko Samed. Per och Wan ville till en speciell ort på ön där de träffades för 19 år sedan. För att komma dit måste vi ta en taxi. Wan fixade fam en taxibil. Det var en pick-up med säten på flaket. Där fick vi och packningen sitta.

Efter en stunds gumpande på Afrika-vägar kom vi fram till en vit strand med små bungalows. Fantastiskt! Nu kan semestern börja!!

Först måste vi ha någonstans att bo. Vi hyrde bungalows utan ac men med fläkt. Kall dusch och toa ingick i det fashionabla priset av 300 kr per natt. Vi installerade oss snabbt och kastade oss sedan i badet och badade resten av dagen

Måndag 16 juni

Nu börjar rutinerna. Vi gör så litet som möjligt. Vi äter, badar, umgås och har jätteskönt här. Tubtim, som vår resort heter, ligger i den del av ön som är nationalpark. Här är det mesta orört så långt det är möjligt. Inga höga hotell, bara småhus och bungalows. Servicen på resorten är mycket bra. Alla är vänliga och vi skojar med varandra och lär varandras språk. Det hela är mycket familjärt. Maten är god, vattnet vått och alla mår bra.

Tisdag 17 juni

Anja är magsjuk! Hon har varit vaken större delen av natten och vandrat mellan toan och sängen. När vi övriga gick till stranden tog vi med Anja och lade henne i skuggan. Bredvid oss håller ett gäng thaimassöser till. De är jätteduktiga på massage, hårflätning mm. De tog hand om Anja och smorde en svalkande olja på henne. Nu på eftermiddagen börjar hon komma igång igen.

Solen är uppe med full styrka idag, vilket flera av oss kommer att få erfara ikväll. Huden har en färg som skiftar från gris till välstekt. Aj!

Wan har lämnat oss för att resa hem till sin by. Hon möter upp oss i Bangkok på torsdag.

För övrigt gör vi som på måndagen.